Midsommarsafari

Gick i vanlig ordning Första vakten idag. På med kaffe, mecka in radarn, kolla pitchen. Jaha, vi kör fortfarande mjukt med bara en maskin. Tolv komma två knop i knappt märkbar medström.

It’s fine with me. Cause I don’t count speed, I count months, som second mate sa.

Måns kommer upp någon minut sen, lagom till jag riggat stereon och fixat en bra playlist. Vi inleder vakten med Jimmy Cliff – Bright sunshiny day. Och det är vad vi har.

Det är en helt fantastisk dag med 27 lagom grader i ett totalt vindstilla luftpaket som svämmar över av solsken. Havet ligger absolut spegelblankt och färgen.. man får lägga band på sig för att inte dyka rätt ner i sjön från bryggvingen. Loggen visar att temperaturen ligger på 24 grader i det superkristallklara vattnet. Kan vi inte stanna båten lite, bara en liten stund? Ja, eller så fyller vi bara upp baljan på akterdäck sen efter vakten, säger Måns skrattande men myndigt.

En halvtimme in på vakten kommer kocken upp på morgonkaffe och det blir lite snicksnack som vanligt, mest utan innehåll. Så av en slump tittar vi ut på styrbordssidan och får se något alldeles skithäftigt. En gigantisk stjärtfena reser sig ur vattnet och glider sakta ner under ytan igen. Bara en liten stund senare kommer det förväntade utblåset som en fontän och den där ryggen.. glittrande mörkblå och alldeles enorm. Ja, en val stor som en buss. Hur häftigt som helst att se. Tidigare har jag bara sett en felnavigerad liten femmetersval i Byfjorden i Uddevalla, men det här var något helt annat. Det var Majestätiskt. Bättre ord hittar jag inte.

Jag hade hoppats att få se fler valar, att det skulle vara en mindre flock. Det visade sig dock att det var en ensamseglare. Men mitt spanande med kikaren var ändå inte fruktlöst. Ungefär 1 M några grader snett framför bogen kunde jag urskilja en ryggfena som rörde sig märkligt långsamt och planlöst vid ytan. En delfin? Tumlare? Kanske en stor haj? När vi kom närmre kunde jag tydligt se att det var en delfin, även om jag inte säkert kan säga att det var en Flasknos. Tydligen så beter dom sig på det där viset när dom vilar eller halvsover. Knepiga trötta rörelsemönster vid ytan, nästan som om dom vore fulla. Roligt att se.

Ett par timmar förflyter och vi har lite kontakt med maskin fram och åter. Vi ökar, drar ner, provstartar den felande motorn, fram och tillbaka och farten är ca 5 knop där en stund. Från 25 meters höjd känns det som om man står mer eller mindre still. Och just då kommer ännu en sköldpadda farandes helt nära. Lugna långsamma rörelser med fötterna/fenorna/paddlarna? Jag vet inte vad man kallar en havssköldpaddas armar och ben, men fint som tusan var det.

Världens största zoo innehåller denna dag även fjärilar och duvor. Vi tycks ha invaderats av fjärilar i oräkneligt antal. Duvorna är fyra. Dom knallar omkring på däck, sover bakom en trailer, tar en flygtur runt båten, sätter sig vid poolen och äter kex. Lyxduvor på kryssning, ungefär.

Och idag är vi alltså till sjöss medan midsommarfirandet pågår som bäst där hemma. För vår del blir det dock varken sill eller nubbe idag. Vi är nämligen så fräcka och speciella att vi går efter den astronomiskt riktiga midsommaraftonen. Traditionsenlig mat och dryck står alltså på bordet på söndag istället.

Så läser jag väderprognosen för hemma: 13 grader, skurar och sydväst 6 m/s. Det är nästan så att jag känner medlidande och får dåligt samvete för hur vansinnigt bra jag har det här. Man kan väl bara hoppas att skitvädret åtminstone för det goda med sig att trafikhelgen inte blir nattsvart utan låter sig nöjas med att bli lite lagom ljusgrå.

Hur som helst och även om firandet kanske inte alls pågår som bäst, utan bara så bra det går:

Trevlig midsommar på er!