torsdag, november 06, 2008

Min vän - Spelmannen

Vi startade ett band ihop en gång, jag och Dan. Sen ryckte jag in i lumpen, Dan flyttade till Stockholm och jag har inte sett honom sen dess. Inte förrän idag då han stirrade på mig från en anslagstavla.

Vi nötte Lundell, Vreeswijk och Imperiet på den tiden. Bente och 1987. Jag på trummor och Dan på sång och gitarr. Sen kom en basist, en pianist och hela bandet växte oss ur händerna och blev till slut åtta man starkt. Det lilla råa hade dött. Nu skvallrar affischen om han att ägnar sig åt smalare saker och det är underbart tycker jag. Längre bort från trackslistan än så här tror jag inte man kan komma. Det är litet och rått igen.

Jag tror aldrig jag träffat en mer innerlig romantiker än Dan och det hade varit förbannat roligt att se honom uppträda, hur ultrakulturellt och smalt det än någonsin kunde bli. Eller kanske tvärtom; det vore häftigt just för att han vågar ta sin musik den vägen.

På fredag står han på scenen på Bohusläns Teater, bevistar Folkteatern i Göteborg på lördag och på måndag syns han på Mosebacke. Det är typiskt nog så att jag är i Stockholm imorgon och i Uddevalla på måndag, vilket känns jävligt snöpligt. Men om någon får för sig att gå och lyssna, så hälsa gärna från mig. Fråga honom om han har tagit fram sitt pynt än.

4 kommentarer:

Magnus Thorn sa...

En underbar historia. Jag hoppas att du får tillfälle att se honom senare. Jag tycker dessutom affischen var stilren och klassisk. Fick lust att gå och se honom själv. Men tyvärr finns inte tiden.

Ha det gott mannen.

Anonym sa...

Du skriver fantastiskt bra. Sådär som jag själv skulle vilja kunna skriva. Det var lite som att bli förälskad när jag läste dina berättelser. Varje ord berörde och du tog med mig på en tur i dina tankar och jag fick se det du såg. Kändes som att vara på plats.
Ibland hittar man ett litet guldkorn i vardagen. Tack. :)

Anonym sa...

Grymt. Tyvärr är jag borta då. Har du några andra porriga musikvänner är du välkommen att peka dem åt mitt håll. Varför är killar som sjunger så sexiga?

Johan sa...

Thorn: Det hoppas jag med. Enligt en vän som var där så gjorde han väldigt bra ifrån sig.

anonym: Tack så väldigt för din kommentar. Det skrivs inte så ofta numera, men det är desto roligare om det som sägs uppskattas på ett eller annat sätt.

Christine: Haha, jag har ganska svårt att se Dan som sexig efter lång skolgång tillsammans, men du har kanske rätt. Givetvis, jag tipsar om det skulle vara så!