Pirater

Okej, det kanske inte är så konstigt att jag följer överfallen med ganska stort intresse, men är det inte så att piraternas fasoner känns som ett.. vad ska man kalla det, väldigt plötsligt nygammalt beteende? Inte hörde man talas om några pirater för tio år sen? Fem år sen?

Givetvis ska USA ta i med hårdhandskarna och visa sin kirurgiska precision vid minsta sak som påminner om militärisk operation. Fram med musklerna bara. Ja, kaptenen fritogs och hans gisslantagare bragdes om livet medelst handeldvapen på en gungande båt. Förbluffande skickligt. Självklart är man tacksam för dom eskortkonvoyer som patrullerar farvattnen, men vad får dom dödande skotten för konsekvenser?

Jag ska visserligen inte själv segla vattnen runt Afrikas horn, Malackasundet eller något annat drabbat område i sommar, men jag har kamrater som ska det. Nu lovar piraterna att inte tveka att ta liv som hämnd. Och plötsligt är det inte bara nåt som sker tusen mil bort. Det blir verkligt nu.

Det känns typiskt att pirater dyker upp i stor skala nu, och ännu mer typiskt att man fått dom att bli argare än någonsin så att dom inte längre bara är på jakt efter lasten. Och mest typiskt av allt är USA´s ytskrapande problemlösarmetoder. Kanske tröttnade man efter debaclet med Aidid?

Jag är visserligen inte så bra insatt i den pågående (?) diplomatin kring landets situation, men man kan fråga sig om det inte vore en bättre idé att med en yttersta ansträngning få slut på anarkin i Somalia än att skjuta ihjäl enstaka pirater. Förutom det enkla faktum att miljoner människor på sikt skulle få en chans till ett tryggare och bättre liv, så skulle även vi känna oss lugnare varje gång vi tilldelas en ny båt. Så är det inte nu.