Den här dagen är speciell. Den är mig hatkär. Tempot vid kusten har lugnat ner sig sedan en månad tillbaka och trafiken är sparsam. Jag hade gått upp tidigt för att åka med farfar till skolan och det var fortfarande becksvart ute. Plötsligt rör sig några ljus helt ljudlöst fram över vattnet. Sen ett par till, och sen ytterligare flera stycken. Vita, röda och gröna ljus. Som tysta vackra tärnor som samlas innan luciatåget, så glider dom fram. Flera veckor har dom förberett sig och sett fram emot det hela och äntligt går händelsen av stapeln.
Hummer är gudomligt och premiären romantisk. Jag har aldrig varit med om hummerfiske men skulle gärna själv vara en av dom som tidigt lägger ut båt från brygga och tinor i sjön. Åtminstone någon gång för sakens skull. Men när man beaktar faktumet att djuret härstammar från gråsuggan känns det inte alls lika lockande att lasta ombord tinorna halv fem en måndagsmorgon i september. Och själva vittjandet är jag inte heller så värst intresserad av. Hummern är alldeles för ståtlig för att jag skulle få för mig att plocka den ur tinan, lägga den kippande i en balja över natten och sen levande i kokande vatten. För att hummern ska smaka som bäst ska den läggas i kallt vatten, levande, som sedan hettas upp och till slut kokar. Det blir en oerhört plågsam död när temperaturen obarmhärtigt stiger och till slut skållar djuret. En död som inte ens spindlar förtjänar. Ändå känns fisketraditionen stor och stark, värd att bevara. Det har jag svårt att få ihop.
Jag ska istället föreslå en kräftafton med svalt vitt vin och bröd. Över kräftor hafva jag inget förbarmande.
6 kommentarer:
Ursäkta en icke upplyst men vad skiljer en kräfta från en hummer vad gäller tillagning och härstammning?
Bara undrar.. :)
Vad gäller härstamningen så är dom ju släkt, rentav kusiner tror jag. Men när det kommer till an(av?)rättning så åtnjuter kräftan ynnesten att kastas i redan kokande vatten, medan hummern läggs i kallt vatten som sakta hettas upp. Kräftan, med sin mycket mindre och klenare kropp, viker hädan omedelbart. Hummern plågas långsamt långsamt ihjäl. Det är inte kul att se en hummer kämpa i kastrullen..
Man får fråga :)
Nej fy vad hemskt.. med anledning av hummerfisket hade jag en diskussion senast idag där jag beklagade mig över att jag aldrig ätit hummer, för hummersås räknas förstås inte.. :? ...men nu känner jag mig nästan stolt över att inte ha bidragit till ett sådant oförsvarbart lidande!
Det är vidrigt. Men det finns dom som frångått det här traditionella sättet att koka hummer, och då gör det mig inget om jag vet att det gick mer eller mindre smärtfritt till. Hur det går till industriellt vet jag faktiskt inte. Hummersås. Det räknas inte riktigt, väl? Det kanske är lite semi-hummer, som stuvning och liknande?
Oj, oj man kokar ju inte hummer med kallt vatten utan den läggs ner i kokande vatten med huvudet före.
Detta innebär att den avlider ögonblickligen, på samma vis som kräftor.
Mvh
Djurvänn
"Utan den läggs ner i kokande vatten med huvudet före.."
Det är just det man inte gör där traditionerna hålls hårt.
Men jo, om det vore så väl överallt. Du har aldrig sett en hummer fäkta för sitt liv i ett vatten som ständigt ökar i temperatur alltså?
Skicka en kommentar