Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till att det är vad jag är. Eller, det är bl.a. vad jag är. Jag gillar inte när folk svarar med sin jobbtitel på frågan vad dom är. Varför svarar folk så sällan glad förbannad lurad förälskad nyrakad cineast eller diabetiker? Jo, för det passar sig inte i frågans sammanhang. Allt annat än vad man gör nine to five tycks irrelevant. Det är trist tycker jag. Det är trist med förväntade svar. Men likväl, jag är Chalmerist från och med idag. Också.
Vi ombads komma ihåg en enda sak från dagen; det vi tyckte var roligast. Det roligaste var helhetsintrycket. Det var ett helt annat än det min förra sejour i den akademiska världen gav. Det roligaste var att studera schemat och höra programansvarig berätta om kommande kurser och praktiker. Jag har lust att sätta igång nu bums. Det roligaste var att se den snygga inramningen på Götaplatsen och sjösektionens livbåt vid inskrivningen. Den hette XXX-Johan.
Men det allra roligaste var att jag träffade Matilda, Ida och Nils. Tre nya glada trevliga, öppna men charmnervöst blyga vänner. Fyra olika bakgrunder, förutsättningar och förhoppningar från helt skilda delar av landet. En brokig skara som under andra omständigheter troligen aldrig hade lärt känna eller ens tagit notis om varandra. Men som visade sig ha kul när den väl kom samman. Väldigt inte förväntat. Det bidrog helt säkert till att det var det roligaste idag.
Nog om det. Imorgon ska vi dricka djävulska mängder öl. Det blir bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
haha jag saaaa ju till dig det där om alkoholen!! :D *nöjd*
haha och du mår som en knölsvan? :D knölig och dan. låter att härligt att höra min vän! :D
Usch ja, jag gruvar mig inför att tvingas svara "jag är litteraturvetare" istället för "jag pluggar" som har varit standard i många år nu. Det blir mer påtagligt liksom.
Kanske ska titulera mig ambivalent spiraltrappehatare? Fast det är ju mer eller mindre en hemlighet..
Låter som en väldigt trevlig dag du har framför dig, fast öl i stora mängder kan ge vissa biverkningar. Efter tre öl börjar man svänga sig med ord som typ, liksom och mäh! Efter fem öl sjunger man glatt med i trubadurens svajiga version av Creedence "Down on the Corner", kramar grannen och säger "Jag gillar dig och det säger jag inte bara för att jag är full". Vid 7 öl vill man vara trubaduren och efter 10 öl har saliven börjat växa i munnen och man tänker på hallonbåtar för att inte kräkas.. Så SE UPP!!
P.S. Jag sa ju att hösten är bäst! :)
Hej vännen!
Detta låter ju jättebra!
Du får maila mer om vad som hänt :)
Kramar i tusen Micaela
Ja men det här låter ju riktigt hoppfullt! Det betyder att man kan finna dig ranglandes på nolluppdrag längs avenyn tills på måndag då ;)
Jag tyckte att det var roligt med alla nya dialekter, själv pratade jag förståss helt normalt..
Elin: Jo, såhär inledningsvis får vi väl tillåta oss löjliga mängder emellanåt? Och svanar, dom ser ju ut att må så grymt där dom glider omkring, eller hur? :)
Johanna: Men chocka omgivningen och säg att du är en ruggig bloggare istället?
Elina: Jag såg upp, men hamnade likväl på det här årets bästa lilla efterfest. Hyllmeter med vinyl och flödande och glödande vin. Dylan var raspig och underbar i gryningen :)
Micaela: Visst, det är så bra. En njutning faktiskt. Jag mailar eller meddelar på nåt annat sätt :)
Kenni: Hehe, det är ju inte över än. Men du skulle riktat blicken mot Vasa i onsdags, och du hade fått se nåt lyckligt snurrigt bladigt sentimentalt komma slirande.
Mina tre nya vänner är från Sundsvall, Boden och Alingsås. Blandat och bra. Och visst, själv är jag ju såklart också dialektalt befriad ;)
Låter som en god tid du har framför dig. Hoppas att ölen smakade!
Magnus (Totalvägrare..:)
Ölen var god, men efterfesten godare. Vinylen raspigare och sångerna obarmhärtiga.
Gott med fanbärare. Ni, vi, är sällsynta numera. Trevlig helg Kuggis :)
Oj vad kul att hitta på dig igen! Trodde du hade slutat blogga.
Mår idag: "Som en knölsvan"... Ja nu har jag ju dålig koll på knölsvanar men det låter ju inge vidare!
Kram och hej från Oscar och mig! :)
Kul att se dig också Anna. Jag skriver allt då och då fortfarande.
Jomen, har du inte sett hur dom bara glider runt och äger? Dom måste ju må hur bra som helst.
Jaså, det blev en Oscar. Kram tillbaka :)
Jo men visst. Knölsvanar kanske inte är så knöliga som de låter :)
Du gör rätt i att dela med dig av ditt skrivande tycker jag - för det brukar ju vara ganska jävla bra om jag inte minns helt galet.
Ja det blev en liten Oscar - världens finaste Oscar faktiskt :)
Kram!
Skicka en kommentar