Nollad

Det drar ihop sig till tentavecka och plugget går väl, tja.. sådär och jag fick en riktig läxa idag.

Fyra killar går samman för en första slutrepetition varav jag är en. Och man kan lätt frestas att tro att det skulle vara allra mest givande för den som har minst att tillföra och mest att inhämta, men det kunder inte vara mer fel. Jag kände mig som ett rundningsmärke och fann de fyra eftermiddagstimmarna mest genanta.

Det är inte precis någon ny insikt eller kunskap, men sällan har det varit mer tydligt för mig. Att sitta som ett fån, liksom utanför, det är förbanne mig inte roligt.

Den insikten ska jag tänka på varje gång jag ifrågasätter vad eller varför jag bör ha koll på till synes meningslösa saker. Och jag önskar att jag hade haft den redan när herr lillkille Rebell vaknade i mig sådär runt snåret kring höstterminen i åttan.

Skulle tro att jag löser just den här tentan ändå (väl medveten om min stora självkritiska läggning), men fy satan vad vidrigt det är att känna sig som en total nolla utan ett skit att tillföra.

Nu blir det pannan i Marianersgravsdjupa veck till 23.00 på söndag, tack så mycket.