Nej, det är inte så dramatiskt, men när jag läste igenom min gamla blogg igår så skruvade jag en aning på mig. Generades. Kände inte riktigt igen mig. Var jag verkligen så dyster och svårmodig, då under åren i Stockholm?
Jag använde det där namnet eftersom jag kände mig som den ständigt stampande. Han som aldrig kommer någonvart. Som till slut alltid misslyckas med vad än han tar sig för. Och jag antar att jag verkligen var en Tusenbroder, så långt man nu kan vara en sådan utan att vara kriminell, av texterna att döma.
Så känner jag inte längre. Och det väldigt mycket tack vare hav och nytt liv. Därför fick namnet försvinna (för gott?) och därför ändrade jag om här litegrann. Lite gråare än jag tänkt mig blev det, därav den lilla blå himmelsbilden i headern som är en del av inloppet till Kaliningrad, men texten kontrasteras bättre mot bakgrunden nu än tidigare.
Återstår att se om det håller lika länge som jag vill.
För övrigt snöar det här och har gjort så ända sedan imorse. Där fick jag för mitt gårdagliga oktoberfjäsk!
3 kommentarer:
Tjusigt! :)
Ja detta liknar mer dig, även om det ska sägas att det är svårt att inte förknippa dig med själva namnet Tusenbroder. Ett väl inarbetat namn! Tanken att du misslyckats med allt är inget jag känner igen alls med dig, tvärtom. Men säg den som aldrig tvivlar eller går igenom livet utan mörker.
Om att bli generad över gamla inlägg ..men det är väl skönt ändå att se att man utvecklas och går vidare. Det betyder ju på något sätt att det man har gått igenom inte har varit helt förgäves :)
Jag såg några snökorn dala här också, men de klarade inte markkollisionen så vidare bra :D
Snyggt! Men du måste ju ha ett namn! Ett namn, säger jag!
Kine: Mjaa.. jag tycker nog det också. Kul om det ser ok ut. Iaf med rätt upplösning :)
Faktiskt så är jag riktigt skitnöjd över att jag inte skriver sådär längre. Det vittnar ju om ett större välmående i allmänhet, eller hur!?
Och namnet, jag vet inte.. det är väl som du säger, ganska svårt att putsa bort efter nästan tre år. Får väl se om hur det blir helt enkelt.
Minna: Djaaa.. fast det får hänga kvar i titeln liksom. Tills vidare. För inte har du nåt fint förslag väl? Det har inte jag.
Skicka en kommentar